Cynisk & småsur.

Krokiga tankegångar i raka rader. Glamourens antites. En obäddad dagbok.

söndag, juli 30, 2006

 

Verklighetens vansinne

Israel tycker att en vapenvila är "onödig" eftersom de redan har öppnat "humanitära korridorer". Dessa har dock blockerats av Hizbollah. FN har dragit tillbaka sina trupper från södra Libanon efter att Israel bombade en FN-postering och dödade fyra FN-soldater. Expressens förstanyhet handlar om att det ska bli förbjudet att sola med stringtrosor i Paris.

Samtidigt har 36% av befolkningen i Botzwana HIV.

Vid Tsunamikatastrofen brydde jag mig knappt. Det kändes då som om det inte rörde mig. Jobbigt läge men vad ska man göra, liksom. Det är annourlunda nu. Nu handlar det om mänsklig idioti. Det är inga naturkrafter inblandade. Det handlar inte om tur eller otur, bara om hur vissa människor och deras samlade idioti sprider död och förstörelse runt sig, och om hur alla andra ser på.

Det här är inget nytt. Krig har det funnits så länge det har funnits människor (antagligen längre) men ändå förstår jag det inte. Men sedan är jag ganska konflikträdd också.

Burn motherfucker burn.

Vad kan jag göra åt det här vansinnet? Mycket. Vad kommer jag göra? Jag kommer att rösta på det parti jag tror på i höstens  val, jag kommer utbilda mig och skaffa ett fint jobb så att jag tjänar mycket pengar så att jag betalar skatt som gör mycket nytta överallt. Dessutom kommer jag att skaffa mig en fin platt-TV så att jag kan sitta och kolla på Aktuellt och klaga på allt elände i stil. Sedan kliar jag jag mig i nacken och tänker på nästa fotbollsträning. 

Jag har i alla fall köpt en Röda Korset-tröja. På rea.

Jag har tjatat om det här i flera dagar nu, och det är förstås inte roligt. Men det fortsätter ändå.

Lilly Allen - Smile. Tröst?
Comments:
Jaru. Jag läste i och för sig något om att man överdrivit siffrorna för HIV i Botswana och att det är 24%. Och nationalhjälten Hans Rosling hävdar att HIV-trenden vänder. Men det förändrar inte hur crappigt det är. Israel verkar ha ballat ur.

Min plan för livet är ungefär som din. Eller jag är ju med i Amnesty också. Skänker litet pengar, dödar litet skuld. Och jag tänkte kanske gå med i något parti och föra fram vettiga kandidater. Kanske ta debatter med litet idioter också.

Vad jag tror är viktigt är dock att sätta in sin livsstil i ett större sammanhang. Jag kan se mig själv i spegeln och säga till mig själv att jag ska bli en kugge i samhällsmaskineriet istället för att bli hjälparbetare. Utan att skämmas. Kan man inte det bör man kanske göra något, stort eller litet. Ändra konsumtionsvanor, byta jobb, skänka pengar, läsa Johan Norberg...

Sen på tal om människan: jag tror människor är väldigt goda och rätt rationella. Däremot inordnar vi oss själva i system som är irrationella för att muntra upp oss. Vi borde försöka hitta sådana system som inte är irrationella, typ liberalhumanistiska nätverk. :)
 
Skicka en kommentar

<$BlogBacklinkTitle$> <$BlogBacklinkDeleteIcon$>
<$BlogBacklinkSnippet$>



<< Home
  1. Frihet?
  2. Duktig
  3. Olika sätt att missa bussen
  4. Mycket nu
  5. Couches in alleys
  6. Fido
  7. Jobb
  8. Hagbykross, student, juvesyndrom och konstrock
  9. Fußball
  10. Så ser det ut. Ganska fint. Äh, det här jag ju bli...

Bloggtoppen.se



This page is powered by Blogger. Isn't yours?