Cynisk & småsur.

Anja Pärsson har svårt att inse sin egen storhet, säger hon. Jag förstår henne på något vis. Det är inte alls lätt att bedömma sina egna färdigheter. Kanske dt är lättare för henne ändå, som har placeringar och tider att gå på. Men ändå.

När man spelar fotboll vill man helst vinna, det hör liksom till. Idag vann vi inte det minsta. Oj oj oj vad dåliga vi var idag. Visserligen var det ett reservbetonat lag som ställde upp mot Bro och visst var de snabba och kvicka och luriga hela bunten, men ändå kan vi inte vara nöjda med vår insats. Man kan aldrig det när man förlorar.

A kom på att han skulle bli FUM:s talman i fredags, så efter att han kommit hem från ÖG satte han sig och skrev sin ansökan. Smart nog så skickade han inte in den direkt, utan lät den ligga till dagen efter. Han skulle passa bra tror jag, även om han inte har någon direkt UTN-erfarenhet. Han har nog annan erfarenhet som väger upp den bristen. Hoppas nästa att han blir vald.

Själv kom jag på att Iron & Wine – On your wings är en sanslöst bra låt, och Our endless numbered days blir faktiskt bättre och bättre för varje gång jag lyssnar på den. Och det har blivit ganska många gånger nu. Ska kolla om man kan hitta den på rea... Fan, 99 sänn för en skiva som jag redan har på datorn. Går inte för sig. Gonatt.